Hem

Musselodlingar

Ostronbankar


Mussla:


Musslan är en tuffing som förtjänar resepkt.


Musslan använder foten för att förflytta sig på eller i bottnen. I foten sitter också byssuskörteln, som producerar de fibrer (byssus) som många musslor använder för att fästa sig vid hårda underlag. Framför foten finns en enkel mun, och bakom foten mynnar ändtarmen. På var sida om foten sitter en gäle, som musslan använder dels för andning, dels för att filtrera ut organiskt material ur vattnet, t.ex. plankton och bakterier; detta material transporteras sedan till munnen med hjälp av cilierade stråk. Matsmältningskanalen är enkelt uppbyggd med en mun utan radula (rivtunga) och ett svalg som mynnar i magsäcken, där också två matsmältningskörtlar mynnar; sedan följer en slingrande tarm, som ligger delvis i foten och som mynnar alldeles framför utandningssifonen. Insidan av skalet täcks av manteln, ett hudveck från sidan av kroppen. Baktill är manteln ofta utdragen i två sifoner, som är rörliknande och antingen sammanvuxna eller sinsemellan fria. Den ena används för att ta in vatten och den andra för att leda ut vatten efter det att en del av syret använts och ev. föda tillvaratagits. Hela manteln, men speciellt den del som ligger längs kanten av skalet, är rik på körtlar som avsöndrar kalk, vilket används för skalets uppbyggnad. Skalet öppnas och stängs genom att ligamentet strävar efter att öppna skalen, medan två muskler, en på var sida om ligamentet, drar ihop skalen.

 

 Musslor har pariga gonader (könskörtlar) och är oftast skildkönade. Ägg och spermier släpps fritt ut i vattnet, där befruktning sker. Hos vissa arter (speciellt sötvattensmusslor) behåller dock honan äggen i gälarna, där befruktning och

De äldsta kända musslorna, släktena Fordilla och Pojetaia, var endast millimeterstora och levde i havet under äldre kambrium (för ca 560 miljoner år sedan).

Musslorna hade således tidigt i sin historia utvecklat de olika levnadssätt man finner hos dagens musslor.


Efter massutdöendena i slutet av perioderna ordovicium, perm och krita har antalet musselsläkten ökat kraftigt, och i dag är musslorna fler än någonsin under sin utvecklingshistoria, såväl i diversitet som i individantal.


Den har funnits på jorden i över 500 millioner år. Den kan leva i strömmande vågskavlp, men också i djupa vatten. Den har    utvecklats till en överlevare genom millioner år. Den gör millioner bebisar och kan kolisinera stora områden. Den är en ekosystembyggare. Den är mat för många fiskar, fåglar och människor. Den är nyttig njutning.

Människoapan lämnade träden och började gå upprätt för ca 5 millioner år sedan. Hon började tillverka verktyg för ca 2.5 millioner år sedan. Vi, homo sapiens sapiens utvecklades troligen i Afrika för mellan 100 och 200.000 år sedan. Musslorna har varit med längre!


Musslan kan bli gammal. En mussla hittades 2006 utanför Island. Den dog när forskarna öppnade skalet. Den blev 507 år. Den ”föddes” 1499 under Mingdynastin i Kina och heter därför Ming. Islandmusslan anses därför vara det mest långlivade djuret i världen.


Blåmusslan finns längs Kusterna i Nordatlanten och i vattnen runt Japan i Stilla Havet. De simmar runt några veckor när de är nyfödda och sätter sig sedan på ngt ställe där de kan få bra mat. De tillverkar trådar som de limmar sig fast med under vattnet. De har en fot med sugkopp som de kan förflytta sig med. Den har en ”hud” som är ett hårt tåligt skal som den kan öppna och stänga. Tar du upp dem ur vattnet överlever de i många dagar om det inte blir för varmt. De är duktiga pumpar. De har inlopp och utlopp. En stor mussla kan pumpa över fem liter vatten igenom sig per timme. Ur detta vatten filtrerar de ut sin föda.


Musselodling:


I mitten av 1960 talet fick en ung oceanograf, Joel Hammer uppgift att mäta vattenströmmar vid Vinga utanför Göteborg. Staden hade planer på att pumpa ut sitt avlopp där och ville veta att inte skiten flöt upp till ytan för nära land.

Han upptäckte efter några månader att det växte massor av musslor på alla mätinstrument. Han insåg möjligheterna. Han köpte ett litet ställe i norra Bohuslän. Här odlade han potatis på land och musslor i sjön. Musslorna växte mycket bättre än potatisen.


Genom Chalmers startade han tillsammans med Uno Eklund och Mats Håkansson ett långårigt forskningsprojekt på 70-talet vid Korsnäs på Tjärnö utanför Strömstad, mitt emot Kosteröarna invid nationalparken och utvecklade där musselodlingstekniken för svenska vatten. Här har det nu odlats musslor i över 40 år. Det finns mängder med recept på musslor på internet. De kan förädlas på de mest raffinerade sätt. Ofta äter jag dem som läcker nyttig snabbmat och bara lägger dem i micron. Som popcorn.



Ostron: Lustfylld lyx och vardagsmat.


Människan har i alla tider ätit ostron. Efter att inlandsisen försvunnit blev det varmare och i Sverige hade vi ett medelhavsklimat som var gynnsamt för ostron. Arkeologer har hittat rikligt med ostronskal i gamla kökkenmöddingar, äldre stenålderns köksavfall. Och redan de gamla grekerna använde ostronskal som röstsedel vid val under antiken. Namnet ostron kommer från grekiskans ostrace som fritt översatt betyder röstsedel.


Myten om ostron som en kärleksstimulerande drog har sitt ursprung i Grekland och enligt den grekiska mytologin föddes Afrodite, kärlekens gudinna ur en skumvirvel i Egeiska havet. Vågorna förde henne sedan till Cypern, där hon steg i land ur ett ostronskal.


Aristoteles ägnade ostronen ett kapitel i sin bok Historia Animalium från 320 f.Kr.


Grekerna åt troligtvis ostron med honung.


Romarna var inte sena att anamma den grekiska kulturen och ostronen fick en naturlig plats på matbordet. Det var också i Rom, som den mytomspunna dekadensen kring ostron som afrodisiaka blommade ut. Kejsaren Vittelius hade en omättlig lust på ostron och satte i sig över hundra ostron till frukost. Den romerske poeten Lucius Apuleius 125 e.kr. odlade myten om ostron som afrodisiakum i sin saga om Amor och Psyche. Där finns en kärleksdryck komponerad med ostron. Det var i Rom som de första idéerna om att odla ostron uppkom.


Från 1600-talet och framåt serverades ostron vid de franska, svenska och danska hoven.

Voltaire: Jag tycker att det är en smula barbariskt att äta ett så vackert väsen rått!

På 1700-talet föredrogs i Sverige tillagade ostron t.ex. i såser. På 1800-talet var råa ostron mer populära och åts i stora mängder på finare middagar. ” En öfvad ostronätare” kunde förtära 12 dussin ostron innan han började den egentliga måltiden.


Casanova sägs ha varit en stor konsument av ostron. I sin självbiografi ”historien om mitt liv” beskriver han en liten amorös ostronlek.


Det är ett faktum att ostron är rikt på zink som i sin tur är betydelsefullt för den manliga potensen. Ostron innehåller även dopamin som lär påverka vår prestationsförmåga på flera områden.


Det är hälsosamt att äta ostron. De är proteinrika, innehåller inga kolhydrater men rikligt med mineraler och vitaminer. Dessa är så kallade spårämnen, ämnen som behövs i mycket små mängder men som ändå är livsnödvändiga för människan.

 

Ostronodling:

När Bohuslän steg upp ur havet för drygt 10000 tusen år sedan fanns gott om ostron. Den utgjorde en väsentlig del av kosten för nordens första bebyggare. De fanns på grunda vatten och var lätta att plocka. Under tiden mellan sillfiskeperioderna 1809 -1877 rådde stor fattigdom och armod i Bohuslän. Ostronfisket hjälpte till att hålla svälten på avstånd. Förr i tiden packades ostronen i mindre trätunnor kallade ostronträd på 42 liter med 200 ostron i.

1859 packades 2050 ostronträd som såldes för 12.700 kr.

Sedan sjönk fångsterna. 1866 började ostron odlas vid Ellös, Smögen och vid Gullnäs här på Tjärnö. Ostronen växte bra men förökade sig dåligt. Verksamheten upphörde 1869.

1889 bildades Svenska Ostronaktiebolaget. Man odlade amerikanska ostron vid Norde Älvs mynning och i Stigfjorden.


Utanför Strömstad odlade man franska ostron. Efter tio år avslutades verksamheten och bolaget avvecklades. Detta var sista försöket att sätta ut vuxna ostron. Problemet var att de inte förökade sig. Under 1900-talet gjordes försök att sätta ut yngel för tillväxt, men det blev aldrig någon ekonomisk vinst. Dödligheten var för hög.


Efter forskning kring ostronodling på det marinbiologiska labbet på Tjärnö kring 2006 startades så Ostrea och byggde en högteknologisk odlingsanläggning på SydKoster. Här har man ihärdigt försökt komma igång med ostronodling av det europeiska ostronet sedan dess.


Under 70-talet gjordes försök av musselodlarna på Tjärnö att odla det Japanska jätteostronet som framgångsrikt odlas i Frankrike sedan 60-talet.  Försöken misslyckades. Ostronen trivdes men förökade sig aldrig.


Men de Japanska ostronen har invaderat oss på egen hand sedan ca 10 år. De dök upp i mängder 2007 och har sedan dess vuxit starkt. Några år har de varit utsatta för massdöd, men har varje gång kommit igen och finns nu i miljarder i Bohuslän. De trivs utmärkt i sina nya hemmavatten på samma sätt som vi antagligen gjorde, när vi dök upp för 12.000 år sedan i detta landskap. Japanska jätteostron räknas som en invasiv art av Jordbruksverket och får därför inte odlas i Sverige. Det är det mest odlade ostronet i hela världen. Den västerlänning som först beskrev och gav det Japanska jätteostronet sitt latinska namn Crassostrea gigas, var svensken och Linnelärjungen Carl Peter Thunberg år 1795.

Ostronet kallas idag även Magallana Gigas efter Ferdinand Magellan.

Det finns mängder med recept på internet på råa och tillagade ostron etc.

Ett läckert, enkelt och snabbt  sätt är att lägga det i micron ngn minut tills det öppnat sig och sedan gratinera med ost mm och köra det i micron tills osten smällt. Nyttig njutning !!